Svenska bryggeriers uppkomst

Det svenska bryggarskrået grundades under 1600-talet i Sverige och under 1700-talet var det som störst. Då fanns det omkring 130 medlemmar, för att i slutet av 1720-talet ha utökats till 17 bryggarskrån i olika svenska städer. Till och med kvinnor kunde få vara medlemmar i bryggarskrået. Något som visserligen var ovanligt, men under 1760-talet var fyra av tretton bryggare kvinnor. Kvinnorna fick ofta dispens att utöva bryggeriyrket utanför skrået. Två kvinnor, systrarna Rebecka och Maria Schenling, som även var döttrar till Linköpings borgmästare, drev 1793–1798 en krog i S.t Per nr 45 i samma stad.

Kvinnor inom bryggerier

I april 1800 blev de två ogifta systrarna, Hedvig Elisabet och Judith Dubois, godkända som medlemmar av bryggarskrået i Stockholm. Det var efter att deras far, bryggaren Johan Dubois, avlidit 1798. Rättstvisten tog två år och systrarna hade stöd av Kommerskollegium och kungen mot skrået. Systrarna blev även de enda ogifta kvinnorna som fick borgarrätt som bryggare i Stockholm. Kvinnor kunde få ett medlemskap i bryggarskrået, men då brukade det vara att de ärvt bryggerier efter att deras make dött.

I Sverige fanns det 240 bryggerier 1904, och de låg ofta i småstäder och byar. Ju längre in på 1900-talet desto färre svenska bryggerier. Att de minskade i antal hade med flera olika omständigheter att göra. Ett av dessa var att bryggerinäringen blev tvungen att betala vissa skatter, till exempel maltskatt, en skatt som 1940 istället blev en skatt på den färdiga produkten. Efterhand höjdes matdryckernas skatt och det blev svårare för bryggarna att leva på sitt jobb.

Bryggeriernas utveckling under 1900-talet

Under 1900-talet började ett förstatligande ske av bryggeriindustrin, och det berodde på att staten ville ha ett större inflytande på både bryggerinäringen och konsumtionsvanorna. Det blev ett hårdare företagsklimat i den svenska bryggerinäringen, och de små lokala bryggerierna blev i stället en stor industri. Pripps blev ett bryggeri som blev dominerande under den här tiden. Efter andra världskriget blev de små bryggerierna färre och färre, många kunde inte fortsätta sin lönsamhet, eftersom det hade blivit billigare att frakta både läsk och öl längre sträckor.

Grängesbergs Bryggerier, som precis bytt namn till Spendrups, förde in ett nytänkande i branschen. Även Pripps, som blivit ägt av Volvo, hakade på i det nytänkande som skett. Det skedde flera uppköp under slutet av 1980-talet. Till exempel så blev Wårby en del av Spendrups. I dag finns det flera Vinoteket utomlands där du kan skicka efter öl och andra alkoholhaltiga drycker. Dessa kan du också få hemskickade mot en fraktavgift. Numera kan du i Sverige bara köpa lättöl i en livsmedelsbutik.

Men om man går tillbaka lite i tiden igen och då till år 1977, för då kom det ett beslut om att förbjuda mellanölet, och det ledde givetvis till stora effekter. Mellanölet hade införts på den svenska marknaden 1965 och ölen kunde köpas i vanliga butiker som sålde livsmedel. Nu drogs plötsligt det tillståndet in och givetvis blev många bryggerier missgynnade. Helt plötsligt skulle det produceras en viss volym av öl och den skulle då få säljas till Systembolaget. Under 1980-talet skedde vissa förändringar inom bryggeriverksamheten.