Tillverkningsprocess nu och då

Hur gör man öl kanske det är många som frågar sig. De flesta vet att det behövs humle, malt och vatten, men hur går processen till? Det finns olika variationer av öl beroende vilka råvaror som används och hur mycket. Använder man sig av mycket humle blir ölet mer örtigt och vill man ha mörkare öl kan man rosta sin malt ordentligt. Det är många aspekter som spelar in för utgången av ölet och processen i tillverkningen.

Jäsningen är en viktig faktor. Ska det vara överjäst öl som jäser varmt för att få fram mycket smak och aromer? Eller vill man göra ett underjäst öl som jäser kallt? Här är det mer valet av humle och malt som används som avgör ölets smak. Det finns en tredje jäsning och det är spontanjäsning där ingen jäst tillsätts utan ölet får jäsa i sin egen takt med hjälp av bakterier.

Långt tillbaka i tiden behövdes inte mycket utrustning för att tillverka öl. Ett kärl och de råvaror man ville använda sig av var det enda. Nu pratar vi om flera tusen år sedan. Arkeologer har hittat bevis på att öl tillverkades redan för 7 000 år sedan i Egypten. På denna tid tog man ett lerkärl med vatten i och smulade ner bröd i kärlet och sedan var det bara att vänta. Ölet jäste naturligt med goda bakterier. Det är detta som vi nu kallar spontanjäsning.

När kom bryggerierna till? Vi kan inte veta med säkerhet med troligtvis kom det första bryggeriet i världen till i Tyskland år 1040 med hjälp av Benediktinerklostret. Just kloster har en betydande roll i bryggerikulturen. Ett mycket populärt öl är det så kallade trappistölet som produceras av trappistmunkar i klostren i Europa.

Under 1700 – talet blev bryggerikonsten mer industriell och man gick från den lilla produktionen i klostren till massproduktion. Ända fram till nutid har bryggerierna varit massproducerande men sedan 70 – talet har de småskaliga bryggerierna tagit form. Mikrobryggerierna satsar på ett klassiskt hantverk för att få fram den bästa ölen med härlig arom och karaktär. Fem steg i processen:

• Mältning – Korn blötläggs för att frigöra enzymer och efter några dagar har man malt.
• Mäskning – Malt löses upp i vatten.
• Vörtkokning – Silar bort maltrester och kvar har man sötvört som kokas samman med humle.
• Jäsning – Underjäsning, överjäsning eller spontanjäsning.
• Filtrering, pastörisering och lagring.

I det sista steget av tillverkningen kan man ännu en gång påverka ölets slutliga smak. Vill man ha ett ofiltrerat öl hoppar man helt enkelt över det steget. Man kan välja hur länge man vill lagra sitt öl och får då olika smak på ölet. Det är bara att experimentera sig fram till bästa resultat.